Kungen och hans hästar

DN skriver om hur folk verkar vilja att han abdikerar. Till förmån för sin dotter, Viktoria. Mycket lustigt.

För det första; Karln är gammal. Kom igen, varför kan han inte bara få sitta kvar det sista han kan innan han förpassas till historieböckerna. Här kommer vi in på ytterligare en sak om just kungar. Historia. En majoritet av alla kungar och drottningar hör till historien och jag kan inte låta bli att tänka att det istället är ett bättre alternativ än att låta ännu en post-historisk monark inta sin plats som maktlös ledare i en modern demokrati. Alltså, att förpassa dem till historen istället för att nära det monster som monarkin faktiskt representerar för mig och många andra.

Och här blir det ju dags för mitt "för det andra", även om jag redan varit där och snuddat nu. Varför ska vi ha kvar kungahuset? Jag tycker som så många andra att "knugen" verkar vara en trevlig kille, och hans fru och barn (iaf det äldsta) verkar också vara utmärkta filantroper. Och även här skvallrar historien om överklassens hobby; Filantropi. Filantropi uppstod i samband med kristendom och gammal hederlig uttråkning i överklassen för herrans många år sedan. Låt oss då få tillbaka våra pengar så kan vi simpla "plebejer" få visa att vi minsann också gillar att vara generösa, och att vi duger till annat än att sluka bidrag, som borgarna gärna verkar tro om oss vanliga dödliga.

Vad jag vill få fram är att svenska folket verkar tro att kungafamiljen representerar så kallade "högre ideal". Ideal som inte ska behöva vara reserverade för folk med hög inkomst! Ideal som inte ska ägas av brogarna och deras förakt för låginkomsttagares oförmåga att kunna delta i den självbelåtna parad som hela blåa blocket idag deltar i med allt vad "nya arbetarpartiet" eller "ett mänskligare sverige" är. Klassamhället är dött och återuppståndet, och nu förpassas vi socialistiska demokrater till att synas på plakat och skyltar som poster-children för en självbelåten generation borgare, och vi spelar dem rakt i händerna.

Jag kan slita själv. Jag kan representera mitt land själv. Jag kan skänka pengar själv. Jag kan ta hand om mig själv. Jag kan vara min egen kung eller (eller drottning om jag så behagar), och jag önskar att folket slutade vara så övertygade om sin egen otillräcklighet att de behöver en monark för att representera sverige som land och dess "höga ideal", ideal som inte bör vara exklusiva, men som görs exklusiva genom att upphöja en medborgare över de andra. Något som strider mot demokratin. Något som bör förpassas till historieböckerna. Något som vi nu är redo att ta i våra egna händer och göra oss själva till kungar och drottningar med.